Tidigare:

Hans röst skakade så han tog ett djup andetag, innan han sa.
Jag älskar dig. Han rodnade och vände bort huvudet. Jag tog ett steg mot honom och svarade honom.

- Jag älskar dig också Niall James Horan. Sedan kysste jag honom, sammtidigt som jag hörde "When you say nothing at all med Ronan Keating" jag kände hur jag smälte innobords.

_____________________________________________________________________________________________________

De följande två veckorna rusade förbi och nu var det näst sista kvällen på vår språkresa. Vi hade haft ett mycket lugnare slut på resan än början. Jag och Sara var flitiga i skolan på förmiddagarna och sen när vi kom hem så umgicks vi med Niall, Scott, Charlotte och även Melissa en hel del.

Vi satt alla sex i vardagsrummet och tittade på film, vi hade det riktigt mysig tillsammans. Vi hade bestämt att det var förbjudet att nämna att vi skulle åka hem på söndag och istället skulle vi fokusera på att vara här och nu. Jag satt
som alltid när vi såg på film uppkrupen i Nialls famn och även om vi hade bestämt att inte prata om att vi skulle åka hem så märktes det tydligt att det var det ända han tänkte på. Han höll mig hårdare än vanligt och tittade på mig
istället för filmen, varje gång jag vände mig mot honom så mötte jag hans blick. Jag skulle verkligen sakna de vackra blå ögonen, och det gjorde ont att tänka att det bara var två dagar kvar. Vi hade haft en underbar tid tillsammans, utom den veckan efter festen men den var det ingen som pratade om längre. Det var knappt heller någon som nämnde sjukhusveckan utan vi pratade mest om de två sista veckorna.

Vi hade varit på bio, på stranden, vi fyra tjejer hade shoppat en massa, vi hade varit på promenader och en massa annat underbart. Vi hade verkligen blivit ett tajt gäng, och snart skulle jag lämna allt för att kanske aldrig träffa alla på en gång igen. Jag gjorde mitt bästa för att sluta tänka på hemresan och istället såg jag mig runt i rummet. Sara satt med oss i soffan i dess andra ände, Scott satt i fåtöljen och Melissa satt i hans knä och Charlott låg på golvet.
Jag vände mig om, och mötte de vackra blåa ögonen och hans underbara leende som inte riktigt nådde ögonen. Jag lutade mig mot honom och gav honom en kyss.

- Försök att inte tänka på det älskling. viskade jag i hans öra.

- Jag gör verkligen det. svarade han.

Nialls perspektiv:

- Försök att inte tänka på det älskling. viskade hon till mig. Hur kunde jag låta bli, jag älskade henne fruktansvärt mycket och om bara några få dagar skulle hon lämna mig.

- Jag gör verkligen det. svarade jag för jag gjorde det, även om jag inte lyckades särskilt bra med det. Vem visste hur långt det skulle dröja tills nästa gång vi sågs eller tänk om vi aldrig skulle ses igen. Jag gjorde mitt bästa för att
skjuta undan den tanken men jag kände att jag knappt kunde andas längre. Jag höll hårdare om henne och lutade mig fram och luktade i hennes underbara hår.

Dessa sista veckor hade varit perfekta och jag önskade att vi kunde stanna i dem för evigt. Även om jag visste att det var en omöjlig dröm så ville jag inget annat. Vi satt där och tittade på flera filmer och jag ansträngde mig för att vara här och inte drömma. Jag skulle leva i nuet de sista timmarna med min flickvän och sen kunde jag tänka ut en plan när jag kunde träffa henne igen. Jag kanske kunde flyga över till Sverige i slutet på sommarlovet, om så bara för en vecka.

Saras perspektiv (på flygpaltsen) :

Det var söndag förmiddag och vi stod alla sex på flygplatsen. Jag, Elaine och Charlotte stod med våra resväskor redo för att gå igenom säkerhetskontrollen. Även om vi var rent fysiskt redo så var det ingen av oss som ville gå. Elaine
och Niall stod och kramades medan tårarna rann ner för deras kinder. Även om jag skulle sakna Irland väldigt mycket så kunde jag knappt föreställa mig hur det måste vara för Elaine. Hon var verkligen grymt kär i Niall och de var
perfekta för varandra. Jag lovade mig själv att vara så stöttande som möjligt mot henne.

Jag tittade på klockan och visste att vi var tvungna att gå nu om vi skulle hinna med planet. Jag fångade Elaines blick och jag visste att hon förstod att det var dags, hon gav Niall en kyss och lämnade motvilligt hans famn. Hon grät
fortfarande enormt mycket och jag tog ett stadigt tag om henne och ledde henne igenom säkerhetskontrollen.

Efter ca en timme så satt vi på planet, det hade blivit några förseningar men nu var vi äntligen på väg. Elaine hade slutat gråta och nu var det som om hon var någon annanstans, antagligen så var hon hos Niall i tankarna. Hon satt och pillade frånvarande på armbandet som han hade gett henne på fredagen.

Nialls perspektiv:

Jag stod och kramade henne medan tårarna långsamt rann ner för mina kinder, det var bara några få minuter kvar tills hon skulle gå nu. Veckorna hade gått alldeles för fort, jag ville inte släppa taget än inte låta henne åka hem. Jag hade i hemlighet redan bokat min biljett till Sverige och det var bara tre veckor tills jag skulle åka, men även det var alldeles för länge.

Sara fångade hennes blick och jag förstod också genast att det var dags för dem att gå. Hon gav mig en sista kyss innan hon gick till Sara som tog henne i ett stadigt grepp. Innan de försvann runt hörnet så vände hon sig om och vinkade mot mig, jag lyfte handen och vinkade frånvarande tillbaka. I nästa sekund var hon borta och mina knän började skaka. Melissa kom fram till mig och höll i mig, efter ett tag började vi gå. De frågade mig vad jag ville göra men jag svarade bara att jag ville åka hem, jag orkade verkligen inte med att vara social just nu.

När jag kom hem så gick jag in på mitt rum och la mig på sängen och stirrade upp i taket. Jag tänkte tillbaka på fredagskvällen, vi hade lämnat vardagsrummet efter ett tag och gått in på deras rum. Vi satt i soffan och pratade om allt möjligt. Det kändes så tryggt, så enkelt och så självklart att vara med henne. Hon skrattade flera gånger och hennes skratt smittade väldigt mycket.

- Du. sa jag och hon tittade nyfiket på mig. Jag har en sak som jag skulle vilja ge dig. Jag tog fram asken som armbandet låg i. Jag såg detta för några dagar sen när vi var med er och shoppade, men jag kunde ju inte köpa det då så jag åkte snabbt dit innan jag kom idag. Sa jag och log nervöst mot henne samtidigt som jag gav henne asken. Hon drog upp bandet och lyfte på locket.

- Wow, det är verkligen jättefint Niall. sa hon och log stort mot mig. Tack så hemskt mycket. Hon satte det genast runt hanleden och kastade sig sedan i en kram över mig.

- Jag tänkte att det kanske skulle hjälpa dig att minnas mig medan vi är åtskilda.

- Du hade inte behövt ge mig ett armband för att jag ska minnas dig, jag kommer aldrig att glömma dig. sa hon bestämt och kysste mig. Jag hoppades att det var som hon sa, men jag kunde inte låta bli att undra. Hon var den mest underbara tjejen jag någonsin mött och antagligen ville massor av killar i Sverige ha henne, så varför skulle hon då vara tillsammans med mig? Jag slog bort tanken, tydligen hade hon nog sina anledningar och det var jag glad över eftersom jag älskade henne.

Kapitel 37 x)

 

JoJo

20 april 2012 21:54

Verkligen jättesött att ge henne ett armband:O

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänkte bara säga att jag inte har dött... Har bara haft as mycket att göra hur länge som helst och det verkar inte finnas något slut på det heller. Men ska försöka skriva ihop ett längre avslutande kapitel till er (så fort jag får tid), för det är ni...

Skulle vara jättebra om ni kan rösta i omröstningen så jag kan skriva klart kapitlet :D <3 ...

Ledsen att det dröjer såhär länge med nästa kapitel, men jag har sjukt mycket att göra. Det kommer bli lite lugnare eftermidsommar men har dock sommarjobb en hel del i sommar.. Tack för att ni väntar och ska lägga upp nästa kapitel så SNART jag kan...

Tidigare: Plötsligt reste sig Zayn snabbt upp och lämnade resturangen, han gick mot entrén så antagligen skulle han ut och röka. En kort sekund senare reste sig Liam och gick efter Zayn. Det verkade lite konstigt men ingen annan reagerade så jag be...

Hejsan x) Nu är det såhär att jag är nominerad till veckans novellblogg på www.onedirectioninmyheart.bloggplatsen.se  Så snälla snälla rösta, det skulle betyda MASSOR :D  Om jag vinner ska jag försöka skriva ett längre kapitel veckan efter den ...