Har döpt om de senaste kapitlena eftersom man kan läsa från det att jag hoppade fram i tiden utan att ha läst de första 42 kapitlena. Vilket som innebär att det nu finns fyra kapitel i den nya delen av novellen, så därför kan alla som inte har läst de tidigare kapitlena och inte orkar göra det heller hoppa in från "Kapitel 1 (Del två av novellen)" och endå förstå vad som händer. Men om det någon gång blir oklart så är det givetvis bara att fråga x)

Borde jag börja skriva på engelska när de pratar engelska eller ska jag fortsätta med svenskan??

En annan viktig sak är att jag tycker att ni är ganska dåliga på att kommentera, visst jag har inte världens högsta uppdatering men jag gör mitt bästa. Dock kommer jag garanterat att tröttna ganska snart om ni inte blir bättre x)

Till alla som börjar läsa från Kapitel 1 (Del två av novellen) VÄLKOMMNA x)

Tidigare:

- Få se nu, du är Liam. Började hon och pekade på Harry. Och du är Harry. sa hon och pekade på Liam. Alla blev knäpptysta och Sara började skratta. Jag är faktiskt medveten om att min syster sitter i Harrys knä och Liam sitter bredvid Louis, ville bara se hur ni reagerade när jag gissade fel. Det var faktiskt ganska roligt, ni skulle sett era minner.

- Ha Ha Ha, så rolig man kan vara då. svarade Zayn ironisk men log sedan stort mot Sara.

__________________________________________________________________________________________________

Elaines perspektiv:

När Zayn hade lämnat honom framför mig så kändes det som om jag drömde, jag såg in i de blåa ögonen som så många gånger förut men denna gång var jag inte lika säker. Säker på om han fortfarande var min, säker på om han ens kom ihåg mig, säker på om han fortfarande älskade mig lika mycket som jag älskade honom.

Jag önskade att det inte hade varit två år sen sist, så jag kunde veta svaret på alla mina frågor. Jag saknade hans kramar, hans kyssar och framför allt hans underbara personlighet. Jag tänkte ofta tillbaka på sista gången vi träffades, inte när vi sa hejdå på flygplatsen utan allt det positiva innan det. Vi satte oss ner på golvet bredvid dörren, det var dags att börja prata med varandra.

- Så hur är det att vara en sån super kändis då? frågade jag för att vi skulle ha någonstans att börja.

- Det är galet, det är svårt att beskriva. Men jag får i alla fall göra det jag älskar mest och jag har fått fyra underbara nya vänner. svarade han och nickade mot sofforna där de andra satt.

- De verkar trevliga. svarade jag mycket mer än så kunde jag knappast säga om dem, jag hade ju aldrig träffat dem förut. Vad tycker du om uppmärksamheten då?

- Den är fantastisk, men väldigt överväldigande. Han lät väldigt nervös när han pratade och det kändes väldigt konstigt. Jag önskade att jag visste hur det var mellan oss så jag visste hur jag kunde reagera.

- Vad tycker du om alla tjejer som springer efter er då? frågade jag och försökte låta som om jag inte brydde mig om svaret.

- Vad kan jag säga, jag är kille klart jag älskar det. svarade han och mina ögon fylldes snabbt med tårar.

Nialls perspektiv:

Här sitter jag äntligen bredvid den jag älskar mest i hela världen och vad gör jag. Jo jag säger att jag älskar
uppmärksamheten från andra tjejer, klart att jag inte har något emot den, men det är ju ingen annan än Elaine som jag vill ha. Andra gången jag gör ett liknande misstag, jag är ju verkligen helt lyckad. Hennes ögon var fyllda med
tårar och hon reste sig snabbt upp. Jag reste mig bara ett par sekunder senare, för jag kunde inte låta henne gå nu. Då skulle jag antagligen aldrig se henne igen, hon hade gått ut i koridoren utanför och jag tog tag om hennes handled
och hon stannade.

- Vad är det? frågade hon irriterat och det hördes tydligt att hon var sårad.

- Förlåt för att jag sa så, det var onödigt. Visst uppmärksamheten är underbar, men inte alls lika viktig som. Jag visste inte om jag skulle våga.

- Lika viktigt som va då?? frågade hon upprört.

- Det är inte lika viktigt som dig och mina känslor för dig. sa jag tyst och sänkte blicken till golvet. Nu var ämnet i alla fall startat och jag hoppas verkligen att hon fortfarande gillar mig.

- Gillar du fortfarande mig? frågade hon chockat, jag reste huvudet, mötte hennes blick och nickade.

- Ja det gör jag. Hela Elaine sken upp så fort jag hade svarat.

- Jag trodde att du skulle ha glömt bort mig nu när du är känd och kan få precis vem du vill. sa hon osäkert.

- Den enda jag vill ha är dig. svarade jag. Jag kommer aldrig glömma bort dig. fortsatte jag och tog ett försiktigt steg mot henne.

Elaines perspektiv:

Lättnaden spred sig i kroppen och tårar började sakta rulla ner över mina kinder, Niall fick ett oroligt uttryck i
ansiktet.

- Var inte så orolig, det är glädjetårar. sa jag och lutade mig fram. Kyssen var absolut helt underbart perfekt, jag hade verkligen saknat hans kyssar de var underbara.

- Asså shit vad mycket jag har saknat dig. han la en hand runt mina axlar. Redo att möta mina fyra bästa vänner?? frågade han, jag nickade och vi började sakta gå tillbaka till de andra.  

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

KOMMENTERA?? Nu ska jag göra om lite här, bland annat döpa om kapitlena från 43 och framåt eftersom man kan läsa därifrån utan att ha läst det innan.

Tidigare:

Plötsligt öppnades dörren till rummet som vi satt i och in i rummet kom Sara och hennes syster som jag hade för mig hette Stina. Efter ett par sekunder kom även Elaine in i rummet och jag hörde hur killarna började snacka med dem. Men jag var långt borta, hon var otroligt vacker och det hade tillochmed Zayn reagerat på när de kom in. Jag tittade på Saras syster, Stina. Hennes ögon såg ut som om de skulle hoppa ur skallen på henne och jag tror inte att hon hade andats på ett tag för hennes ansikte började sakta skifta färg.

____________________________________________________________________________________________________

Zayns perspektiv:

Niall var så nervös så han höll på att svimma, när tjejerna gick in i rummet försvann all färg i hans ansikte. De andra killarna började snackade med Sara och Stina medan Elaine höll sig i bakrunden.

- Niall du har väntat på detta i över två år, gå fram och prata med henne. Han skakade på huvudet och satt kvar i soffan. Jag reste mig upp ur soffan tog ett grepp om hans handled och drog med honom bort till dörren. Elaine såg väldigt nervös ut och det var knappt att Niall kunde gå de få stegen från soffan till dörren.  När han väl stod framför henne så kände jag hur mycket hans kropp skakade, jag testade att släppa hans handled, för att se om han skulle stå kvar eller falla ihop. Men det gick bra, han stod typ kvar men dock med blicken fäst i golvet så jag körde min armbåge i hans sida och han reste sin blick.

Jag vände mig mot de andra och de var som om killarna kunde läsa mina tankar för Louis och Liam började direkt gå
bort mot sofforna och Harry tog tag i Stinas arm och jag tog tag i Sara sen gick vi fyra till de andra. Det var väldigt roligt att se Stinas reaktion när Harry tog tag i henne, hennes ögon blev om möjligt ännu större och hon var så
nervös över situationen att hon knappt kunde gå. Sara däremot gick självsäkert vid min sida och jag släppte snabbt hennes arm. Harry hade dock värre problem, han var framme vid sofforna som stod mitt emot varandra Liam och Louis hade slängt sig i den ena, så där var ingen plats kvar och jag bredde ut mig över en del av den andra. Sen satt Sara och det gjorde att det bara fanns en plats kvar. Eftersom Harry inte direkt var särskilt blyg satte han sig bredvid Sara och drog sedan ner Stina i sitt knä. Hon hamnade på sidan och hennes huvud var åt mitt håll, det fanns absolut ingen färg kvar i hennes ansikte och hon såg ut som om hon när som helst skulle ramla ner på golvet. Hon gjorde ett försök att resa sig upp från Harrys knä, men han la en arm runt hennes midja så hon blev fast.

- Så att döma av din minner så känner du till oss? frågade Harry Stina, hennes kinder blev röda och efter ett tag nickade hon sakta.

Stinas perspektiv:

Vid stod vid dörren och snackade med Liam, Louis och Harry, medan Zayn och Niall satt kvar i soffan. Plötsligt ställde Zayn sig upp och drog med en väldigt nervös Niall bort till oss. Han släppte Niall framför Elaine och vände sig mot oss, två sekunder senare hade Liam och Louis slängt sig i den bortre soffan. Jag kände hur någon tog tag om min arm och
vände blicken mot personen, jag möttes av ett par gröna ögon och ett sjukt lockigt hår. Harry hade tagit ett grepp om min arm, Harry Styles, från ONE DIRECTION?? Det var helt omöjligt att förstå, han började dra med mig bort mot
sofforna och jag märkte snabbt att jag knappt kunde gå eftersom jag var så nervös. När vi kom fram till sofforna så funderade jag på var jag och Harry skulle sitta, Liam och Louis hade tagit den ena själv. Zayn hade tagit halva den andra och bredvid honom satt Sara, vilket gjorde att det bara var en plats kvar, där Harry satte sig innan han drog ner mig i hans knä.

Det kändes helt sjukt att sitta i hans knä, det var som en dröm men ändå försökte jag resa mig upp för att istället sätta mig på golvet. Visst så ville jag helst sitta kvar, men det gjorde mig verkligen väldigt nervös jag försökte att resa mig upp men Harry la sin arm runt mig så det fanns inte så mycket jag kunde göra direkt.

- Så att döma av dina minner så känner du till oss? frågade Harry och jag kände hans varma andedräkt mot min kind, den doftade svagt av mint. Jag kände hur mina kinder blev varmare och antagligen ganska röda. Efter ett tag lyckades jag nicka och Zayn började skratta åt mig.

- Hur är det med dig då Sara, känner du till oss? frågade Zayn nyfiket och tittade på henne istället för mig.

- Ärligt talat? frågade hon och Zayn nickade. Jag har sett massor av bilder på er som min syster har tryckt upp i mitt ansikte. Började hon och jag skämdes men killarna bara skrattade åt mig. Jag har hört what makes you beautiful säkert 500 gånger p.g.a Stina och jag har sett videon ett antalgånger också. Men förutom det har jag inte så bra koll, visst jag har ju träffat Niall en massa. Fortsatte hon och nickade med huvudet mot dörren. Men annars vet jag typ vad ni heter och jag tror jag skulle kunna säga vem som är vem, men det är typ allt. Avslutade hon.

- Peka på oss och säg vem som är vem. Skrek Louis ivrigt.

- Okej, med tanke på vad Stina har sagt så måste du vara Louis. Började hon och pekade på honom där han satt i soffan och såg lika nyfiken ut som ett litet barn. Och du är Zayn sa hon och pekade på sin andra sida, han nickade och log.

- Då är det bara Liam och Harry kvar. sa Louis ivrigt. Jag hoppades verkligen att hon skulle gissa rätt, annars skulle jag skämmas väldigt mycket.

- Få se nu, du är Liam. Började hon och pekade på Harry. Och du är Harry. sa hon och pekade på Liam. Alla blev knäpptysta och Sara började skratta. Jag är faktiskt medveten om att min syster sitter i Harrys knä och Liam sitter bredvid Louis, ville bara se hur ni reagerade när jag gissade fel. Det var faktiskt ganska roligt, ni skulle sett era minner.

- Ha Ha Ha, så rolig man kan vara då. svarade Zayn ironisk men log sedan stort mot Sara.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Förlåt men har sjukt mycket i skolan just nu... och ni har ju inte direkt dränkt mig i kommentarer så x) Men ska börja på nästa direkt så får vi se när det kommer. Kommentera gärna med tips och ideer :D

Tidigare:

Jag satt och fantiserade över hur det skulle bli att äntligen få träffa alla killarna. Att se Liams bruna ögon i verkligheten, Harrys lockar, Zayns leende, Nialls rufsiga blonda hår (igen) men framför allt så längtade jag efter att se Louis. Han var helt klart min favorit och vi var väldigt lika på många sätt.

____________________________________________________________________________________________________

Elaines perspektiv:

När vi kom fram till Stockholm på lördagen så gjorde vi inte särskilt mycket på hela dagen. Sara tänkte på Jimmy, Stina var grymt hyper över att få träffa One Direction och jag var väldigt nervös över att träffa Niall imorgon.

Vi gick mest runt och tittade i butiker, eller Stina sprang mest runt och skrattade åt allt och inget. Det kändes nästan som att det var okej att jag och Sara inte var så uppspelta för Stina var galen nog för oss alla tre. När det blev dags för att äta middag så gick vi på hotellets restaurang, för att vi skulle gå upp tidigt dagen efter.

Stinas perspektiv:

Jag kände hur jag fick mer och mer energi ju längre tiden gick, för ju längre vi var i Stockholm desto närmre var det tills vi äntligen skulle få träffa killarna. Jag märkte att både Sara och Elaine var långt borta i sina egna världar, så jag drömde mig bort till hur det skulle bli att äntligen få se Louis i verkligheten. Tänk att få möta de gråblåa ögonen och världens vackraste leende, tänk att jag kanske skulle få en kram av honom. Det skulle bli helt magiskt, en dröm som äntligen skulle bli sann.

När vi hade ätit upp så gick vi tillbaka upp på vårt rum och gick och la oss, även fast det var tidigt så var det lika
bra. Jag bytte om till pyjamas och kröp ner mellan de ny tvättade lakanen, det tog inte lång tid innan jag somnade och drömde om Louis.

Saras perspektiv:

Jag vaknade mitt i natten av ett sms från Jimmy, där han skrev hur mycket han saknade mig. Ett leende spred sig över mina läppar och jag skrev tillbaka och berättade att jag saknade honom mycket mer, sen la jag ner mobilen och somnade om. Nästa gång jag vaknade var inte ett lika trevligt sätt, jag vaknade av att Stina hoppade i min säng och skrek.

- Dags att vakna latmaskar, det är äntligen söndag och dags att träffa One Direction. När hon hade hoppat en stund i vår säng (jag och Stina delade en dubbelsäng) så hoppade hon över till Elaines säng som stod en bit ifrån.

- Stina vad sysslar du med egentligen. frågade jag trött. Klockan är ju knappt sju på morgonen.

- Men vi måste vara där tidigt för att få armband så att vi kommer in. sa hon. Jag mötte Elaines blick och hon nickade mot mig, det var dags att berätta hur dagen skulle se ut för Stina.

- Stina, vi måste berätta en sak för dig. började Elaine och Stina fick direkt ett seriöst uttryck i ansiktet av Elaines röst.

- Vad är det? frågade hon och lät plötsligt osäker.

- Jo det är såhär att eftersom vi känner Niall så kommer vi att komma in typ VIP på eventet. Vilket innebär att vi ska vara där från runt ett och sen ett tag efter också, om  det är okej med dig alltså. Fyllde jag i efter Elaine och Stinas ögon blev stora och hon såg ut att vara i chock.

Vilket var skönt för då lugnade hon ner sig i några sekunder, men det var visade sig snabbt att det bara hade varit lugnet före stormen.

- Asså om ni driver med mig nu så kommer jag bli sjukt arg på er. började hon och studerade våra ansikten. När hon förstod att det vi sa var sanning så började hon hoppa runt mellan sängarna och skrik sjunga Only Girl in the World av Rihanna.  

Stinas perspektiv:

Jag kunde inte fatta att det faktiskt var sant, inte bara det att jag skulle få träffa One Direction när de kom idag
utan att jag tillochmed skulle få göra det VIP . Känslan var obeskrivlig, jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag ville typ bara ut och springa runt i Stockholm och skrika av lycka. Men eftersom det skulle vara sjukt konstigt så började jag hoppa mellan vår dubbelsäng och Elaines enkelsäng och sjunga på Only girl in the World. Anledningen att det blev den låten var enkel One Direction hade sjungit den under the x-factor och det var då jag hade upptäckt
den låten. Fast jag sjöng såklart Rihannas text och inte deras omgjorda, för då hade nog Sara och Elaine blivit oroliga för mig på riktigt.

Vi bestämde oss senare för att ta en promenad i Stockholm innan vi skulle fixa oss för att åka till eventet. Ju längre tiden gick ju längre försvann Elaine in i sina egna tankar, det var som att hennes kropp gick av sig själv bredvid oss men hennes hjärna var definitivt någon annan stans. Det syntes på henne att hon verkligen var nervös över att
träffa Niall igen. Två år senare, han var kändis och hon var en helt vanlig tjej.

Elaines perspektiv:

I taxin på väg till eventet var jag så nervös så jag höll på att svimma, hur skulle det vara att träffa honom igen
efter såhär lång tid. Skulle han ens minnas mig, vet hur jag såg ut?? Jag visste i alla fall hur han såg ut, Stinas rum var proppat med bilder på One Direction och varje gång jag såg dem så kom alla minnena från den sommaren över mig. Jag saknade honom så att det gjorde ont i bröstet, men jag var ganska säker på att hans känslor var borta efter såhär lång tid.

Taxin stannade och vi hoppade ur, Stinna och Sara ställde sig på vars en sida om mig, som för att skydda mig. Vi gick
långsamt mot dörrarna och jag funderade flera gånger på att vända och gå, men Sara som kände mig alldeles för väl tog tag om min arm. Utanför dörren var det mängder av fans och jag tog fram mobilen och smsade till Niall att vi var
framme nu. Han svarade att vi skulle gå runt hörnet och så skulle en av deras vakter släppa in oss.

Nialls perspektiv:

Jag fick ett sms från Elaine om att de var utanför, jag svarade att de skulle gå in från sidan och bad sen Paul att gå
för att möta dem.

TVÅ år hade det gått sen sist, det var typ en hel evighet Jag kände hur jag blev så nervös att jag mådde illa och blev
yr. Zayn som satt bredvid mig tittade oroligt på mig.

- Det är inte så farligt, jag är bara så nervös över att träffa henne. Han nickade och la en hand på min axel.

- Niall, du måste andas. För jag vill inte vara den som förklarar för fansen att vi bara är fyra i One Direction nu. sa han på skämt och jag log mot honom.

Plötsligt öppnades dörren till rummet som vi satt i och in i rummet kom Sara och hennes syster som jag hade för mig hette Stina. Efter ett par sekunder kom även Elaine in i rummet och jag hörde hur killarna började snacka med dem. Men jag var långt borta, hon var otroligt vacker och det hade tillochmed Zayn reagerat på när de kom in. Jag tittade på Saras syster, Stina. Hennes ögon såg ut som om de skulle hoppa ur skallen på henne och jag tror inte att hon hade andats på ett tag för hennes ansikte började sakta skifta färg.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tack för alla kommentarer på förra inlägget. KOMMENTERA bra så kommer det nog ett kapitel till idag x) Men då måste ni KOMMENTERA x)

Är det någon som överhuvudtaget läser min "novell", utom Stina och Charlotte då.

För jag ser att många är inne varje dag, men de är bara de som kommenterar nu för tiden.

SNÄLLA SVARA <3

Tidigare:

- Överraskning. Skriken var dövande och Saras min var obeskrivlig. Sedan började en 16 års fest som hon sent skulle glömma.

_______________________________________________________________________________________________________

Elaines perspektiv (1oktober 2011):

Över två år hade det gått sen jag träffade honom sist, det var hemskt att tänka på. Men nu var det i alla fall inte så länge tills jag skulle få träffa honom igen. Jag var verkligen fruktansvärt nervös, just nu satt jag, Sara och hennes syster på ett tåg påväg till Stockholm.

Det hade hänt så mycket på de två åren som hade gått att jag var orolig att våra känslor för varandra inte skulle finnas kvar. Det hade dock hänt mycket mer i Nialls liv än i mitt. Jag hade börjat på gymnasiet på hösten efter vi hade varit på Irland och nu gick jag tredje året. Skolan flöt på bra och jag hade hyfsade betyg.

Jag och Sara umgicks fortfarande typ hela tiden (bästa vänner för livet typ), även om det var jobbigt för mig att se henne med sin pojkvän, hon och Jimmy hade varit tillsammans i två år nu. Men det gick. Flera gånger hade Sara och Jimmy tvingat iväg mig på blinddejter men ingen av killarna de hade parat ihop mig med var ens i närheten av Niall.

Saras perspektiv:

Vi satt på tåget påväg till Stockholm för att Elaine äntligen skulle få träffa Niall igen. Det hade gått mer än två år sen de träffades sist, jag ville vara stöttande mot henne men det kändes som att det hade gått alldeles för lång tid.

Hon var fortfarande typ samma person som innan, men han var typ i ett pojkband nu. Jag visste en del om de andra fyra i hans band, eftersom min syster Stina tjatade om dem hela tiden. Tydligen hette de Liam, Harry, Louis och Zayn, och bandets namn var typ one någonting. Jag kom inte på vad resten av namnet var, men egentligen brydde jag mig inte så mycket direkt.

Jag vände blicken mot Stina som satt och hoppade upp och ner i sitt säte, det såg väldigt roligt ut. Hon var verkligen helt uppslukad av Nialls band så att vi snart skulle träffa dem gjorde henne helt hyper.

Nialls perspektiv:

De två senaste åren hade varit galna, jag hade sökt till the x-factor i början av 2010 och sen dess hade inget varit sig likt. Jag hade blivit ihop satt med fyra andra killar till ett band och vårt namn är One direction. Även om jag trivdes
bra med de andra killarna så gjorde vårt schema så att jag inte kunde träffa Elaine. Visst hade vi varit i Sverige några gånger med bandet, speciellt för att spela in låtar och sånt. Men vi hade bara varit i Stockholm och Elaine hade
inte haft möjlighet att ta sig dit just när vi var där. Men imorgon skulle jag äntligen få träffa henne igen.

Många tankar flög igenom mitt huvud, tänk så hade hon en pojkvän, tänk så kände hon inte på samma sätt för mig längre och hundra andra tankar. Jag satt på flygplanet mellan Liam och Zayn och Louis och Harry satt i sätena bakom oss.

Jag var verkligen väldigt glad att jag hade sökt till x-factor samtidigt som de andra killarna, de hade verkligen blivit mina bästa vänner. Eller egentligen är vi snarare som brödar än vänner, vi hade alla gått igenom denna drastiska
förändring tillsammans och det hade gjort oss tajtare.

Att ha tjejer skrikades till en vart man än gick var en väldig ovankänsla och jag blev ofta chockad över uppmärksamheten. Men varje gång vi hamnade mitt i en grupp av tjejer (typ var vi än går) så letar min blick efter Elaine, även fast jag vet att hon inte kommer att vara där.

Stinas perspektiv:

Jag var helt galet uppspelt över att jag skulle få träffa One direction imorgon. Även om jag hade träffat Niall för två år sen så var ju detta en helt annan sak. Jag satt mest och hoppade upp och ner på mitt säte hela vägen medan jag lyssnade på deras första (enda) singel ”What makes you beautiful” om och om igen.

Jag satt och fantiserade över hur det skulle bli att äntligen få träffa alla killarna. Att se Liams bruna ögon i verkligheten, Harrys lockar, Zayns leende, Nialls rufsiga blonda hår (igen) men framför allt så längtade jag efter att se Louis. Han var helt klart min favorit och vi var väldigt lika på många sätt.

Kapitel 43, kort men bara en snabb sammanfattning av de två senaste åren x) Hoppas ni gillar den och att ni är bredda på mer av resten av ONE DIRECTION =)

Tidigare:

- Du fattar inte vad det står va? frågade hon och skrattade.

- Nej jag har verkligen ingen aning. svarade jag och hon tog mobilen ifrån mig och stängde av ljudet.

 Hon la tillbaka mobilen på bordet och satte sig sedan i gränsle över mig och tittade mig än en gång djupt i ögonen.

_______________________________________________________________________________________________________

Elaines perspektiv:

På lördags morgonen så vaknade jag av att solens strålar bländade mig, vi hade tydligen glömt dra ner persiennerna när vi gick och la oss igår. Jag vände mitt huvud mot Nialls och kysste honom på munnen, han öppnande ögonen och log mot mig.

- God morgon älskling. sa han och kysste mig på pannan.

Vi låg kvar i sängen och pratade ett tag innan vi gick upp för att förbreda det sista inför Saras födelsedags fest. Allt hade gått mycket lättare sen Niall kom, han hade verkligen hjälpt till mycket och lugnat ner mig när jag hade stressat upp mig.

Vi åkte till lokalen för att kolla så att allt var i ordning inför kvällen, innan jag skulle hem till Sara för vi skulle fixa oss tillsammans inför middagen. När vi kom dit så var det något fel på ljudet, det hördes bara i vissa delar av lokalen och jag kände hur paniken kom över mig.

- Niall, vad ska vi göra? Detta funkar ju inte, allt är förstört. sa jag med panik i rösten.

- Gumman, andas och ta det lugnt. Det kommer ordna sig, vi ringer bara de som du hyrt lokalen av så kommer de ordna det. sa han och drog in mig i en lugnande kram. Jag andades in hans doft och kände hans starka armar runt min midja och kände mig genast lugnare.

- Tack, du har rätt. Jag är bara så stressad över allt, jag vill att festen ska bli perfekt till Sara.

- Jag vet gumman och det kommer den att bli om du bara tar det lite lugnare.

- Jag ska försöka. svarade jag och han log mot mig. Det spelade ingen roll hur många gånger jag såg det vackra leendet, det gjorde mig ändå knäsvag varje gång.

När de hade kommit och fixat ljudet så var vi klara och jag åkte hem till Sara för att vi skulle hinna fixa oss. Klockan var tre och det var fyra timmar tills vi skulle vara på resturangen. Vilket betydde att vi hade massor av tid på oss att
bli klara och snacka en massa, jag hade varit ganska upptagen med Niall sen han kom och innan det så hade jag tänkt på festen hela tiden.

Saras perspektiv:

När jag hade åkt hem från Elaines hus på fredagen så hade jag stött på Jimmy från vår förra skola (vi hade just slutat nian). Vi började prata en massa och han frågade om jag ville gå på bio på lördag kväll. Självklart sa jag ja, men att
jag inte kunde från vi hade varit på resturangen.

Nu när det äntligen var lördag så var jag väldigt nervös och det skulle bli väldigt skönt att Elaine snart skulle komma. Jag behövde verkligen prata med henne om min dejt, efter allt med Scott tidigare under sommaren skulle det verkligen bli skönt att träffa en annan kille. En som var snäll, söt och singel.

Det ringde på dörren och jag gick för att öppna dörren för Elaine.

- Hej gumman. Jag har något att berätta för dig. sa jag och log.

- Okej, vi kan väl gå in på ditt rum först? frågade hon och jag nickade innan vi tillsammans gick in på mitt rum. Hon satte sig på min säng och jag gick nervöst omkring i rummet.

- Sara, vad är det med dig egentligen. Jag har inte sett dig såhär på länge, inte sen du var kär i Scott… sa hon och man såg när det gick upp för henne. Vem är han??

- Du vet Jimmy från 9c?? frågade jag.

- Ja, han är ju sjukt söt. Svarade hon och jag tittade förvånat på henne. Ta det lugnt, Niall är den ända för mig. Jag menade ju för din skull knäppis. Fortsatten hon och skrattade åt mig.

- Okej, så bra då.

- När ska du träffa honom då?? frågade hon nyfiket.

- Ikväll efter middagen, vi ska gå på bio tillsammans. svarade jag med ett leende.

Elaines perspektiv:

Jag kände hur jag stelnade i kroppen och paniken steg inombords. Vad skulle jag göra, det var ju liksom ganska viktigt att Sara var med på festen eftersom hon var själva huvudpersonen. Hade jag bara haft Jimmys nummer så hade jag kunnat be honom att ta med Sara till festen istället. Jag visste att jag var tvungen att ge Sara respons ganska snart innan hon misstänkte något. Men jag ville inte direkt avslöja mig, men hon var ganska uppslukad av att hon skulle träffa Jimmy så hon tänkte inte på att jag inte svarade.

- Det låter ju jättekul gumman. svarade jag med ett fejkat leende, visst var jag glad för hennes skull men varför skulle de ut just ikväll?  

- Jag vet. Men jag är så sjukt nervös. sa hon och jag skrattade lite åt henne.

Hon var så inne i sin egen dröm värld att hon inte märkte hur stressad jag var. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, det bästa jag kunde komma på var att ringa Niall så jag ursäktade mig och gick för att ringa till honom.

- Hej snygging. Vad har hänt är inte du med Sara? svarade han oroligt.

- Hej älskling. Jo klart jag är, men vi har ett problem som jag inte vet hur vi ska lösa. Svarade jag stressat.

- Gumman lugna ner dig och berätta problemet så kan vi säkert komma på en lösning tillsammans. sa han med en säker röst och jag kände hur jag genast blev lugnare.

- Det är så att Sara har blivit utbjuden på en dejt av en kille som gick i på vår skola i nian.

- Och den dejten är ikväll. sa han innan jag hann prata klart.

- Hur visste du det? frågade jag förvirrat. Jag hade väl inte sagt något...

- Elaine, du kanske inte visste detta men jag har typ lärt känna dig och vet hur stressad du är över festen så det var bara logik. svarade han med ett skratt.

- Hmm, du har väl rätt antar jag .

- Vi gör såhär, du snor Jimmys nummer från Saras mobil typ som jag snodde hennes från din den gången vi skulle till stranden. började han och jag log åt minnet. Sen skickar du det till mig och så ser jag till så att de är där i tid?
fortsatte han. Jag accepterade förslaget och avslutade samtalet innan jag gick tillbaka till Sara.

Jag var så glad över att han hade lyckats tänka logiskt och bara tog över uppgiften på en gång. Att ta numret från Saras mobil var inte så svårt, efter en halvtimme så gick hon för att duscha och lämnade kvar mobilen inne på sitt rum. Jag tog numret och knappade in det i ett medelande till Niall och sen var det bara att hoppas på att han skulle lyckas. Jag var ganska övertygad om att allt skulle gå bra men jag var ändå nervös. Hur förklarar man för en massa gäster att själva huvudpersonen inte kommer?? Jag slog ut tanken ur huvudet igen och gick för att duscha, min underbara pojkvän lyckades säkert komma på en lösning sålänge.

Vi gjorde oss klara och sen blev det dags att åka till resturnagen. Jag, Sara och hennes syster blev körda av deras föräldrar. När vi väl kom dit så satt redan Simon, Sanna och Charlotte (som Simon hade hämtat vid flygplatsen) vid ett bord men jag kunde inte se Niall någon stans och började stressa upp mig. Simon såg det genast på dig.

- Syrran lugna ner dig lite, han är bara på toaletten om det är okej. sa han med ett skratt åt mig.

- Ojsan, syns det så tydligt? Frågade jag och rodnade.

- Shit är ni redan här, jag trodde att jag skulle hinna tillbaka innan ni kom. Hörde jag han säga bakom mig. Visste ju att du skulle stressa upp dig om du inte såg mig direkt. Fortsatte han och jag skrattade lite ironiskt innan jag vände mig om och kysste honom.

-  Allt ordnat? viskade jag i hans öra.

- Jag tror det. viskade han tillbaka och nickade.

Middagen flöt på och alla hade riktigt roligt tillsammans. När vi kom ut från resturangen stod Jimmy där och Sara gick honom till mötes. Vi andra åkte direkt till lokalen (utom Sanna och Saras syster som åkte hem). De andra hade redan
börjat komma dit (mina föräldrar hade åkt dit och öppnat innan vi kom) för att alla skulle hinna in innan Sara kom. Klockan var nu halv tio och jag undrade vart Sara och Jimmy hade tagit vägen. De borde ha varit här nu, senast. Jag
kände Nialls armar runt min midja och han viskade i mitt öra

- Asså, du måste sluta stressa upp dig såhär hela tiden. Annars kommer du att åldras i förtid och då blir det konstigt att presentera dig som min flickvän. sa han och skrattade åt sitt eget skämt.

- Haha vad rolig man kan vara då. svarade jag och vände mig med en sur min mot honom. Men de borde faktiskt vara här nu.

- Jag fick precis ett mess av Jimmy de är snart framme bara lite problem med trafiken. Sa han och kysste mig på kinden.

 I samma sekund plingade hans mobil till och han skrek att alla skulle vara tysta,ljuset slocknade och dörren öppnades.

- Överraskning. Skriken var dövande och Saras min var obeskrivlig. Sedan började en 16 års fest som hon sent skulle glömma.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 42 är äntligen här, ledsen att det har tagit sån tid men har varit sjukt upptagen. Nu är det dock dags att hoppa fram några år i tiden (ni kommer få ett kapitel som kort berättar vad som hänt) vilket betyder att det är dags att välkommna resten av ONE DIRECTION (i typ kapitel 44??) Hoppas det fortfarande är någon kvar som läser, och i såfall kan ni väl slänga in en kommentar så det känns lönt att fortsätta. Har iallafall massor av ideer till nu, så kommenterar ni så skriver jag :D

Det kommer kanske ett kortare kapitel idag.

Vet att uppdateringen är ganska seg (men ni är inte direkt så bra på att kommentera heller).

Dagens kapitel skulle jag egentligen skrivit igår och idag. Men med tanke på vad som har hänt med Zayns familj så tappade jag all insperation, men tänkte ändå försöka skriva ett litet kapitel x)

Efter detta kapitel så kommer historien hoppa en bit fram i tiden (kommer skriva typ ett kapitels sammanfattning på det först). Bara så ni vet ;)

Ha det gött och KOMMENTERA <3