Tidigare:

Saras perspektiv:

När jag såg Stina sitta där lutad mot Zayn och tryggt somna i hans famn så kom en konstig känsla över mig. Jag viste inte vad det var, för det kunde ju inte vara avundsjuka eller? Jag var ju lycklig med Jimmy. Det var säkert bara saknad jag kände, vilket som var helt normalt och inte betyder att jag har känslor för Zayn?

_____________________________________________________________________________________________________

Liams perspektiv:

Nu var det måndag kväll och på torsdag morgon skulle Danielle komma även om det inte var så långt kvar så höll jag på att spricka av längtan. Jag var tvungen att försöka rensa tankarna så jag bestämde mig för att sticka ut på en jogging tur. Jag tog upp min mobil och ringde Paul för jag var tvungen att ha med mig en livvakt ut som förhoppningsvis skulle smälta in och låta mig vara ifred. Efter att vi hade snackat klart la jag ner mobilen och bytte om till träningskläder tog upp min handsfree samt Ipod och satte på hög musik och lämnade hotellrummet. I lobbyn stod en av våra vakter i träningskläder, det var en av de snabbaste av våra vakter. Vilket som var ganska skönt för jag ville ta ut mig rejält och inte tänka på något annat än rytmen jag sprang i.

Zayns perspektiv:

Liam hade gett sig iväg för att springa med en av våra vakter och han hade lämnat sin mobil på rummet och bett oss svara om någon ringde. Jag satt i soffan med en sovande Stina lutad mot min axel och hennes andetag var väldigt rogivande att lyssna på. Men jag önskade verkligen att det vore Sara istället, medan jag drömde mig bort så
fortsatte jag att pilla Stina lätt i håret.

Plötsligt så ringde någons mobil och Sara reste sig och lämnade rummet. Jag tittade ner på Stinas fridfulla sovande ansikte och sedan kunde jag inte vända bort blicken, hon var verkligen väldigt söt. Efter ett tag kom Sara tillbaka in i rummet med ett stort leende som genast fick mig att smälta.

- Why such a big smile? Det var Niall som ställde frågan, lika nyfiken som alltid.

- I just talked to Jimmy and he has decided to come up here.

- Oh that’s nice, but were are he going to stay? svarade Elaine snabbt. Vem sjutton var Jimmy och varför skulle han komma hit?

- Who is Jimmy? frågade Niall precis som han hade läst mina tankar, ibland var det bra att han var så nyfiken.

- My boyfriend and he have also rented a hotel room here. Så fort hon sa orden jag helst hade velat att hon sa om mig så kändes det som mitt hjärta slutade slå och det blev svårt att andas. Självklart hade hon en pojkvän, vad hade jag egentligen trott.

Nialls perspektiv:

När Sara hade berättat att Jimmy var hennes pojkvän så hade jag genast vänt blicken mot Zayn, hans läppar log men hans blick såg alldeles förstörd ut. Han hade verkligen fallit för Sara. Jag visste absolut inte vad jag skulle göra, det var riktigt jobbigt att se Zayn såhär.

-  Babe wasn’t we spouse to go to a restaurant for lunch? Frågade Elaine och såg mig djupt i ögononen.

- Yes we are. Svarade jag och kände skuld över att lämna Zayn, men Stina och Louis och Harry var ju faktiskt kvar.

Jag gav Zayn en ursäktande blick men han bara log förstående mot mig. Jag reste mig ur soffan och Elaine reste sig genast upp och greppade min hand. Vi gick ut ur rummet och ut ur hotellet, förhoppningsvis skulle vi inte stöta på alldeles för många fans på vägen till restaurangen.

Där stod ett par stycken precis utanför hotellet, jag skrev autografer och tog några bilder. De sa inte så mycket, skrek mest och blängde surt på Elaine men hon såg inte ut att bry sig. När jag var klar gick jag tillbaka till henne och tog hennes hand igen.

- Are you okay? frågade jag viskandes.

- Yes but it feels wired to get stared at like that. svarade hon och såg lite rädd ut.

- Don’t worry, they will get over it soon. Jag visste att det skulle dröja men förhoppningsvis så skulle de börja acceptera henne, precis som de gör med Danielle och för det mesta med Eleanor.

Vi fortsatte gå sida vid sida mot resturangen men det märktes att hon var orolig för hon var helt tyst. När vi kom fram så höll jag upp dörren för henne och drog ut hennes stol, mina gester fick henne att rodna men att le igen. Så fort hon log så spred sig en lycklig känsla i kroppen. Sen fick hon en
väldigt seriös min.

- What’s wrong babe? frågade jag försiktigt.

-What if they hit me, what if they hate me and never get over it. svarade hon tyst och tittade ner på sina händer.

- I’ve protect you. svarade jag självsäkert men hon hade inte blivit övertygad. Hon tittade upp på mig igen med tårar i ögonen.

- You can’t protect me, not always there’s going to be lots of time when I’m not with you. It’s better if we end this now, don’t you think?   

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Förlåt för dålig uppdatering, brist på tid till 1000......

Kommentera sjukt bra nu så ska jag försöka skriva under dessa fyra dagars ledighet x) Så vad tror ni kommer Niall och Elaine göra slut? Vad händer när Jimmy kommer och hur blir det med Larry??

KRAM

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Harrys perspektiv:

Jag gick efter Liam till hotellrummet och direkt in till Louis rum. När Liam öppnade dörren så var jag först ganska sur på Louis och hans reaktion på mig och Anna. Men så fort jag såg honom sittandes i sängen med en blåtira och smärta i ögonen så skämdes jag. Hur kunde jag göra så mot Louis, min bästa vän. Jag sänkte blicken för jag vågade inte riktigt möta hans, Liam gick ut ur rummet och jag gick fram och satte mig på sängkanten vid hans fotända och letade efter rätt ord och säga.

- I’m so sorry, Louis. viskade jag tyst. I don’t really know what came over me and I know that what I did was so wrong. fortsatte jag och tittade upp och mötte hans blick.

____________________________________________________________________________________________________

Hans blick var helt obeskrivlig, jag hade aldrig sett den blicken från honom innan. Jag skämdes mer och mer för varje sekund som gick och sänkte blicken igen. Jag tog ett djupt andetag medan jag formulerade vad jag tänkte säga i mitt huvud.

- What I did was very wrong like I said before, but I also think it’s wrong that you wasn’t there to support me. You are one of the people in my life that are most important to me and I it hurts that you don’t trust or support me. Det var mycket enklare att saga det jag ville när jag inte tittade på honom samtidigt. Men så fort jag reste blicken så var det omöjligt att fortsätta prata.

- You really think that I don’t support you, really? frågade han sårat.

- Not when it comes to me and Anna, no.

- Harry, I’m just worried about you. She isn’t good for you and you know it.

- But I love her and you have to accept that. svarade jag irreterat.

- You love a girl who makes you hit me and tries to split our band? frågade han lungt.

- Well, I think so.

- But you don’t know for sure do you? frågade han och jag skakade på huvudet. Precis som alltid så kände Louis mig bättre än någon annan och visste att jag tvivlade på mina känslor för Anna. Om jag valde henne så skulle jag förlora honom och fanns det egentligen något som var värt det? Jag menar jag tvivlar ju på mina känslor och det borde jag inte om Anna verkligen var rätt för mig.

Louis perspektiv:

Harry fastnade med blicken framför sig och eftersom han satt nere vid min fotända så viste jag inte hur jag skulle få kontakt med honom. Jag bestämde mig för att försiktigt resa mig upp och sätta mig bredvid honom. Tydligen så hade jag rört mig för mycket i dag för smärtan i bröstet var mycket starkare och jag stönade högt av smärta. Harry vaknade genast och gick fram till mig.

- Don’t move Lou. You have to take it easy and I’m so sorry. I can’t believe that Anna did this to you. det syntes tydligt hur mycket han skämdes och hur upprörd han var så jag kommenterade inte ens det.

- Harry, can you please think about this situation whit Anna for a while before you get together again? Han nickade sakta.

- I will and if we get back together she has to stop treating you guys the way she does.

- Yes and I would like if you tries not to hit me again. Actually getting hit by you hurts so much more than getting my ribs crossed by Anna. Jag tittade på honom och han skämdes ännu mer och hade tårar i ögonen.

- I’m so sorry Louis I don’t know way I did it, but I regret it so much.

- Just try to avoid doing it again. sa jag och la armen om hans axlar (han hade satt sig på sängen bredvid mig).

- Thanks for being so understanding and supporting. sa han och jag kände hur han slappnade av under min arm.

- I thought that you didn’t think that I supported you?

- I was angry at you, that’s way I said it. You always support me like no one ells.

Stinas perspektiv:

Att ha blivit utslängd från Louis rum var fruktansvärt, jag kunde verkligen inte slappna av. Jag gick runt i vardagsrumet i samma mönster om och om igen, de andra började se ganska irriterat på mig men jag brydde mig inte.

- Stina, snälla sätt dig ner eller något. sa Sara ganska irriterat efter ett bra tag.

- Men jag kan inte slappna av. svarade jag och fortsatte gå runt.

-  Hey, you annoying girl get over here now. ropade Zayn och jag gav honom en förvirrad blick men gjorde som han sa. Jag ställde mig framför honom där han satt i soffan och han drog mig ner bredvid sig.

- What is it? frågade jag och kunde inte låta bli att låta sur.

- You have to try relaxing and believe that they can fix this by them self. svarade han. Han började lätt leka med mitt hår och jag kände mig genast mycket lugnare. Zayn hade verkligen en konstig inverkan på mig, jag lutade mitt huvud mot hans axel och kände hur mina ögonlock blev tyngre.

Saras perspektiv:

När jag såg Stina sitta där lutad mot Zayn och tryggt somna i hans famn så kom en konstig känsla över mig. Jag viste inte vad det var, för det kunde ju inte vara avundsjuka eller? Jag var ju lycklig med Jimmy. Det var säkert bara saknad jag kände, vilket som var helt normalt och inte betyder att jag har känslor för Zayn?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Usch sämsta kapitlet jag någonsin skrivit tror jag.... Men det har varit fruktansvärt svårt att skriva, speciell det med Harry och Louis. Så vad tror ni är killarna vänner igen, och är det något på g mellan Zayn och Stina. Verkar ju typ nästan som att alla vill ha henne på en gång x) Om ni kommenterar bra så kommer det förhoppningsvis ett nytt kapitel ganska snart. En fråga bara, är det fler än Stina, Evelina och Jojo som läser?? Är bara nyfiken x) Ha det bäst så länge =)

KRAM

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Tidigare:

- I’m sorry, but it feels so much better when you lie next to me. svarade han med ett brett leende och sträckte fram handen och tog bort en hårslinga från mitt ansikte. Det gick elektriska stötar genom hela min kropp, hans blick släppte inte min och han hade lagt ner sin hand precis bredvid min. Jag dränktes i mina känslor för honom och var nära på att luta mig mot honom och ge honom en kyss. Men sedan kom jag och tänka på Eleanor, han hade ju faktiskt en flickvän.

___________________________________________________________________________________________________

Harrys perspektiv:

Jag och Liam pratade långt in på kvällen, tills vi blev för trötta för att fortsätta seriöst och då gick vi och la oss. Men vi fortsatte att snacka så fort vi hade vaknat igen, vi gick igenom allt väldigt noggrant. Både mina känslor för Anna och hur hon var, både nu och då men längsta delen av tiden så diskuterade vi Louis och givetvis resten av bandet. Det slog mig att jag knappt hade funderat så mycket på hur det var med Louis, och oron kom över mig. Jag kände att jag var tvungen att prata med honom och samtalen med Liam hade fått mig att se klart igen. Det var Anna som gjorde min syn suddig och mina prioriteringar fel.

- Liam, I have to talk to him. sa jag oroligt. Jag var orolig både över hur han skulle se ut efter slagsmålet och om han ens ville prata med mig igen.

- Yes, I know. Letme just ask him if he is strong enough yet. sa han och tog upp sin mobil. Liam hade berättat att Louis hade sovit mest hela tiden sen slagsmålet och att Stina hade suttit vid hans sida hela tiden. Stina… Jag behövde antagligen prata med henne också, men en sak i taget först och främst var det Louis jag behövde prata med. Liam stod och avslutade samtalet och la ner mobilen sen vände han sig mot mig igen.

-  He’s much stronger today and he thinks that he is strong enough to talk to you. But you have to try to be nice and treat him with respect. Jag stirrade tomt framför mig men nickade sakta.

Elaines perspektiv:

Jag och Niall låg väldigt tätt intill varandra när jag vaknade, det markets verkligen att vi inte hade träffats på väldigt länge. Trotts att vi var så nära varandra så saknade jag honom väldigt mycket, så jag bestämde mig för att väcka honom försiktigt. Jag pussade honom lätt på pannan, men jag fick ingen reaktion. Så jag flyttade ner mina läppar till hans mun och gav honom en mjuk kyss som han genast besvarade som om han aldrig hade kysst någon förut.

- Take it easy baby, or are you trying to eat me? frågade jag medan jag fnissade tyst åt hans reaktion.

- Oh, sorry. But I’ve missed you so much. svarade han oskyldigt och tittade på mig med valp ögon.

- I’ve missed you to, and don’t look at me like that it’s not fair. sa jag och kysste honom igen. Vi låg en stund och bara hade det mysigt, medan vi kysstes så drog han sin hand genom mitt hår och jag drog min hand längs hans ryggrad. Jag pressade mig ännu närmare honom och det märktes tydligt vad han kände för mig. Han var väldigt upphetsad och jag såg i hans blick vad han ville, men jag tvivlade på om jag verkligen var redo. Det var ju så länge sen jag träffade honom sist och allt kändes som en dröm.

 Louis perspektiv:

Jag satt upp i sängen med ryggen lutad mot sängavlen medan jag väntade på Harry. Stina hade hjälpt mig upp i sittande ställning innan jag hade tvingat henne ur rummet. Hon hade flera gånger försökt övertala mig om att få stanna men jag visste att jag behövde prata ensam med Harry. Jag hade sett tvivlet i hennes ögon när jag försökte försäkra henne om att det var lugnt och att Harry inte skulle göra något mer mot mig. Efter ett tag hade hon lämnat rummet och jag satt ensam kvar och väntade. Jag hörde hur dörren till hotellrummet öppnades och jag hörde steg gå mot min dörr. Sakta öppnades dörren och först mötte jag Liams leende och efter kom Harry, som först såg ganska sur ut, men så fort han såg mig så fick han genast en ursäktande, blandad med chockad min.

Harrys perspektiv:

Jag gick efter Liam till hotellrummet och direkt in till Louis rum. När Liam öppnade dörren så var jag först ganska sur på Louis och hans reaktion på mig och Anna. Men så fort jag såg honom sittandes i sängen med en blåtira och smärta i ögonen så skämdes jag. Hur kunde jag göra så mot Louis, min bästa vän. Jag sänkte blicken för jag vågade inte riktigt möta hans, Liam gick ut ur rummet och jag gick fram och satte mig på sängkanten vid hans fotända och letade efter rätt ord och säga.

- I’m so sorry, Louis. viskade jag tyst. I don’t really know what came over me and I know that what I did was so wrong. fortsatte jag och tittade upp och mötte hans blick.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

ÄNTLIGEN x) förlåt att det tog tid, men jag har liksom aldrig tid så ni får vänja er vid typ ett kapitel i veckan ;)

Vill säga ett stort mega tack till JoJo som hade skrivit 19 nya kommentarer nu när jag gick in idag (på del 1) Det fick en verkligen att vilja skriva klart. Så visa att ni kan kommentera så ska jag hitta tid för att skriva, det finns ju nätter och ni undrar säker hur det går för Harry och Louis :D

KRAM <3

 Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Ville bara säga att jag verkligen tycker att alla borde se "kvällen är din" ikväll på TV4. Sarah Thörnqvist är med och får träffa sina idoler One Direction. Sarah har både en mamma och en syster som har kroniska sjukdommar, vilket gör att Sarah tvningas göra väldigt mycket hemma.

Kan även lägga till att Sarah är en av mina vänner och om ni undrar något så är det bara att fråga. Svarar dock inte på vad som helst, och tar upp frågorna med Sarah innan jag svarar....

KRAM <3

Tidigare:

Han tystnade och tittade ner på sina händer.

- Well I guess I have to think about that, and I really need to talk to someone about it. So can you please stop judge for a minute? frågaed han och jag nickade.

- I will try my best I promise.

- Thanks Liam. sa han och jag såg på honom att han försökte samla sina tankar.

______________________________________________________________________________________________________

Stinas perspektiv:

Natten gick långsamt och jag hade verkligen svårt för att slappna av bredvid Louis. Även om jag knappt hade sovit natten innan heller så var jag alldeles för nervös för att kunna somna. Klockan var nog närmare fem på morgonen nu och jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre. Men jag vågade inte somna, inte bredvid Louis i alla fall. Så jag tog en kudde och ett täcke och la mig på golvet bredvid sängen, sen föll jag i djup sömn.

Louis perspektiv:

Jag vaknade runt typ halv sex på morgonen, platsen bredvid mig i sängen var tom. Var hade Stina tagit vägen egentligen, såhär tidigt borde hon ju ligga och sova? Jag var förvånad över att jag inte såg henne eftersom hon hade gjort det väldigt klart att hon inte skulle lämna mig obevakad. Plötsligt hördes en lätt snarkning, jag undrade verkligen var den kom ifrån. Det lät som om det kom på golvet, jag flyttade mig till andra sidan och lutade mig ut över kanten.  Hon låg och sov på golvet? Varför sov hon inte i sängen bredvid mig, var det något jag hade gjort?

Jag satte mig sakta upp i sängen, det gick mycket lättare än jag trodde. Satte försiktigt ner benen på golvet utanför hennes ben och reste mig sakta upp. Jag snubblade till lite eftersom huvudverken gjorde mig yr, men det var inte alls lika jobbigt som smärtan i bröstkorgen. Anna hade kanske lyckats bryta ett av mina revben tänkte jag. Men en sak var säker, den smärta jag kände i bröstet berodde inte bara på Annas slag utan även på grund av bråket med Harry. Jag stod stilla i några sekunder för att testa om jag skulle klara av det jag tänkte göra. Även om jag var svagare än vanligt så kände jag mig ändå ganska stark så jag bestämde mig för att försöka. Jag böjde mig ner och stack försiktigt in mina armar under Stinas kropp och lyfte upp henne. Hon var ganska lätt och jag höll henne ett tag i mina armar.

Hennes doft var underbar och hennes sovande ansikte skulle jag kunna titta på för evigt. Hon var verkligen vacker, snäll och mycket omtänksam en helt underbar tjej helt enkelt. Men vad sysslade jag med egentligen, jag hade ju min flickvän Eleanor som jag älskade över allt annat, eller?? Om jag gjorde det så borde jag ju inte ha såhär starka känslor för Stina eller?? Ja la försiktigt ner Stina i sängen först kroppen och jag höll hennes huvud försiktigt i mina händer. Jag började lägga ner hennes huvud men upptäckte att där inte var någon kudde, den låg kvar på golvet så jag drog min till hennes sida och la den under hennes huvud innan jag försiktigt la ner det på kudden. Sedan tog jag upp hennes kudde och la den på min plats, innan jag gick runt sängen och la mig på min sida igen.

Jag låg länge och tittade på hennes vackra sovande ansikte, men sen kom sanningen över mig. Jag älskade ju Eleanor eller hur? Jag önskade att hon var här nu, det var säkert bara känslor av saknad som fick mig att tro att jag gillade Stina, eller? Jag drog in doften från henne i kudden och försökte rätta till mina tankar.

Stinas perspektiv:

Jag vaknade av en främmande men väldigt god doft. Jag låg mycket mjukare nu än när jag somnat på golvet, och min kudde luktade annorlunda. Jag slog upp ögonen och mötte Louis vackra ansikte, så på något sätt låg jag alltså i sängen igen? Hur hade jag kommit upp hit igen, det hade varit förståligt om jag somnade i sängen och vaknade på golvet för jag rörde mig väldigt mycket när jag sov men tvärt om, det är ju helt omöjligt. Jag måste ha fått en väldigt förvirrad blick i mitt ansikte för Louis skrattade lågt åt mig.

- What are you thinking about? Frågade han skrattande.

- I'm sure I was on the floor when I fell asleep. But
now I lie here, how did that happen? frågade jag förvirrat.

- Well it was like this, I woke up and discovered that you were gone. Then I heard you snoring from the floor and it looked really uncomfortable so I decided to lift you back up in the bed.

- What did you do? Are you joking with me? You shouldn’t even get out of the bed, and especially not to lift me. Jag hörde själv hur hård jag var mot honom, men jag var verkligen orolig för honom.

- I’m sorry, but it feels so much better when you lie next to me. svarade han med ett brett leende och sträckte fram handen och tog bort en hårslinga från mitt ansikte. Det gick elektriska stötar genom hela min kropp, hans blick släppte inte min och han hade lagt ner sin hand precis bredvid min. Jag dränktes i mina känslor för honom och var nära på att luta mig mot honom och ge honom en kyss. Men sedan kom jag och tänka på Eleanor, han hade ju faktiskt en flickvän.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ojsan, vad händer här då?? x) Louis och Eleanor, eller kanske Stina??

Ledsen att det va så länge sen sist, men har verkligen inte haft tid, egentligen inte nu heller... Men skrev ett extra långt kapitel för er x) Så nu tycker jag att ni ska vissa att ni kan kommentera, så ska jag försöka vissa att jag kan skriva x) <3

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Tidigare:

- Don’t bother entering if you just intend to yell at me. Hans röst var kall och hård men eftersom jag verkligen ville lyssna på vad han tänkte säga så gick jag in på rummet.

- I’m not. Sa jag och han såg utmanande på mig. I promise. sa jag och försökte le mot honom, men det var svårt med tanke på allt som hänt

_____________________________________________________________________________________________________

Saras perspektiv:

När Nothing Hill var slut så gick vi in till Louis och Stina. Stina satt kvar på stolen och Louis låg i sängen.

- Stina tänker du sitta här hela natten? frågade jag viskande.

- Någon måste ju vara här hela tiden så ja. svarade hon och tittade på Louis.

- Okej, så du tänker sitta på en stol och sova?

- Ja för jag vägrar lämna honom.

- Girls can you please speak English. frågade Zayn.

- Yes, we can. I’m so sorry. svarade jag.

- So who should stay with Louis tonight? frågade Niall.

- Well Stina refuses to leave the room so I guess she will be here.

- Okay, but are you going to sit on that chair all night? frågade han sedan och tittade på Stina.

- I guess so, I can’t really sleep in the bed with Louis right? svarde hon.

Efter att vi hade snackat klart så bestämde vi andra oss för att gå och lägga oss det var ganska sent på natten.

Stinas perspektiv:

Jag satt på stolen ensam och tittade på Louis medan han sov. Han började röra på sig och sen satte han sig upp i sängen.

- Are you still sitting on that chair? frågade han.

- Yes, because someone has to watch you all the time, and would not be able to sleep if I do not know how it is with you. svarade jag och kände hur mina kinder rodnade.

- Aww you are so sweet, but you can sleep here in bed with me? frågade han och klappade bredvid sig.

- But isn’t Eleanor be jealous then?

- No I don’t think so, besides you can’t sleep on that chair it is probably very uncomfortable.

- Yes, but you are Louis Tomlinson from One Direction and I can’t sleep in the same bed as you.

- Oh please Stina just get over here. You are a really nice girl and you was going to sit on a chair voluntarily for a whole night, just to be sure if I'm fine.

Jag hade slut på ursäkter så jag gjorde som han sa, och kröp ner bredvid honom i sängen.

- That was not so bad, right? Let's get some sleep now. sa han lugnt. Men det var helt omöjligt för mig att slappna av. Jag låg i samma säng som Louis? Det var något jag hade drömt om miljoner gånger men jag hade aldrig trott att det skulle hända.

Liams perspektiv:

- I just have to ask, why are you together with Anna again?

- Because I love her and I really wish that you guys could support me in that.

- Don’t you remember how it ended last time? frågade jag försiktigt.

- Yes I do, but she has changed a lot since then.

- How do you know that, you have only talked to her for a couple of hours and it ended whit that you hit Louis and she knocked him down. Is that the kind of girlfriend you want? frågade jag. Han tystnade och tittade ner på sina händer.

- Well I guess I have to think about that, and I really need to talk to someone about it. So can you please stop judge for a minute? frågaed han och jag nickade.

- I will try my best I promise.

- Thanks Liam. sa han och jag såg på honom att han försökte samla sina tankar.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

As jobbigt kapitel att skriva, det gick väldigt trögt har tagit typ tre timmar :S men allt för er x) vet inte om jag kommer skriva ut Liams och Harrrys samtal, vi får se.

KOMMENTERA?? <3

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Tidigare:

Filmen startade och det läskiga började nästan på en gång. Jag märkte hur jag flyttade närmre och närmre Zayn, tillslut satt jag nästan lika nära honom som Elaine och Niall. Han la en arm runt mina axlar och viskade i mitt öra,

- Don’t worry Sara I protect you.

_____________________________________________________________________________________________________

Zayns perspektiv:

När jag hade startat filmen såg Sara orolig ut, hon var väl kanske rädd för skräckfilmer. Jag önskade verkligen att vi hade varit tillsammans eller i alla fall dejtat så jag hade kunnat hålla om henne under filmen. Shit det hade knappt gått en dag och jag var redan helt uppslukad av Sara, detta hände aldrig mig.

Varje gång det blev läskigt under filmen flyttade Sara sig lite närmre mig och varje gång hon gjorde det så hoppade mitt hjärta över ett slag. Hon var en sån underbar tjej och vi hade verkligen klickat från början. Det var helt omöjligt att fokusera på filmen när hon satt så nära, jag ville bara dra upp henne i min famn och hålla om henne. Tillslut var det bara en liten bit mellan oss, jag blev skakig och försökte konsentera mig på att andas som vanligt. Sara satt och skakade av rädsla precis bredvid mig, jag tog ett djupt andetag sedan la jag en arm om hennes axlar och viskade i hennes öra.

- Don’t worry Sara I protect you.

Först stelande hon till under min arm men efter ett tag så slappnade hon av och lutade sig mot mig. Min
puls ökade rejält och jag blev om möjligt ännu mer nervös. Nästa gång filmen blev otäck så tryckte hon sig ännu närmre mig och la mina armar runt sig.

Nialls perspektiv:

Efter att skräckfilmen var slut så hoppade Elaine snabbt ur min famn och bytte till en ny film. Denna gång valde hon Nothing Hill, hon vände sig om och log stort mot mig, det var den första film som vi hade sett tillsammans. Jag log åt minnet, även om det var så mycket som hade ändrats sen dess så hade vi i alla fall fortfarande varandra vilket jag var väldigt lycklig över.

När hon hade startat filmen gick hon tillbaka och satte sig i mitt knä och ja la mina armar runt henne. Jag drog in hennes lukt och önskade som så många gånger förut att jag hade kunnat stanna tiden. Även om jag önskade att allt var bra mellan Louis och Harry igen så var jag lyckligare nu än på väldigt länge.

Liams perspektiv:

Efter att jag hade bokat Danielles biljett så ringde jag till Eleanor för att höra om jag skulle boka en biljett till henne också, men hon svarade inte. Så jag bestämde mig för att gå och försöka leta reda på Harry. Det hade gått typ tre timmar sen allt hände och min överbeskyddande sida fick ett övertag mot min ilskna sida.

Jag loggade ut från datorn och bestämde mig för att leta upp honom, jag visste inte var han var men hoppades på att han skulle vara på hans och Louis rum så jag gick dit först.

Jag stannade utanför ett tag, vad skulle jag säga till honom? Hur skulle jag ens reagera när jag träffade honom igen. Jag var ju arg även om jag beskyddande. Sen började jag fundera på hur det kändes för honom, han hade ju faktiskt slagit sin bästa vän. Det var helt enkelt svårt för mig att föreställa mig situationen. Jag lyfte handen och knackade på deras rums dörr.

- Harry, it’s me please let me in. bad jag och började öppna dörren.

- Don’t bother entering if you just intend to yell at me. Hans röst var kall och hård men eftersom jag verkligen ville lyssna på vad han tänkte säga så gick jag in på rummet.

- I’m not. Sa jag och han såg utmanande på mig. I promise. sa jag och försökte le mot honom, men det var svårt med tanke på allt som hänt.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tack för kommentarerna på förra kapitlet :D Om ni vill att jag ska försöka skriva ett nytt kapitel till idag så vet ni vad som gäller x) KOMMENTERA <3  (eftersom jag har lov just nu så har jag mer tid, men bara om ni kommenterar annars gör jag något annat...)

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream

Tidigare:

Han sa att han hade ringt min mamma och att Niall var i väg och pratade med Eleanor, de var i alla fall sanna vänner. Jag önskade verkligen att jag hade kunnat åka hem imorgon som det var tänk, för jag saknade verkligen min pappa Mark och alla mina tjejer. De mest underbara tjejer man kan tänka sig, min mamma Johanna, mina systrar Lottie, Felicity, Daisy och Phoebe och min älskade flickvän Eleanor.

__________________________________________________________________________________________________

Min älskade Eleanor som jag egentligen skulle träffat imorgon eftermiddag, men nu skulle det dröja ett bra tag till. Jag saknar henne väldigt mycket, hoppas bara hon inte är alldeles för orolig över hur det är med mig. Jag menar jag lever ju i alla fall. Ibland är det vekligen jobbigt att leva som vi gör, resa hela tiden och knappt ha tid att träffa familj och vänner. Jag brukar alltid ringa hem och till Eleanor varje dag och sen brukar det bli en hel del sms under dagarna också.

Undrar verkligen hur det är med min mamma, hon har fyra flickor att uppfostra helt själv sen hon och min pappa skiljdes. Innan brukade jag alltid hjälpa till hemma och tog hand om mina systrar, inte bara för att jag var tvungen utanför att jag tycker om det. Vi har verkligen en bra syskonrelation alla fem så att inte få springa runt och leka med dem lika mycket som vanligt är jobbigt. Så fort jag får åka hem till Storbritannien igen ska jag absolut spendera så mycket tid jag bara kan med dem. Innan vi åker iväg igen.

Harrys perspektiv:

Vad hade jag gjort egentligen? Jag kunde knappt fatta vad som nyss hade hänt, jag hade pratat med Anna i knappt en halvtimme innan Louis sprang ut. Det var en helt omöjlig situation, jag var väldigt arg på Louis för att han inte stöttade mig i att det var jag och Anna igen. Jag var också arg på Anna för att hon drev mig till att bråka med mina vänner.

Just nu hade jag bet Anna gå hem och jag satt ensam kvar på det hotellrum som jag och Louis egentligen skulle delat. Han var i det stora som Niall, Zayn och Liam skulle dela.  

Jag hade slagit en av mina absolut bästa vänner, det kändes fruktansvärt. Louis hade blivit nedslagen av min flickvän? Jag fick inget sammanhang i mina tankar allt var så ofattbart, jag måste hitta någon att prata med.

Nialls perspektiv:

Eftersom det va ett sånt spänt läge och vi inte riktigt visste vad vi skulle göra så bestämde jag, Elaine, Sara och Zayn oss för att se en film. Louis låg antagligen och sov och Stina var envist kvar hos honom, Liam bokade biljett till Danielle för att hon skulle kunna åka till Sverige så fort som möjligt. Och Harry, det va ingen som var exakt säker på var han var.

Jag satte mig i ena hörnan av soffan med Elaine tätt uppkrupen i min famn (som alltid när vi såg på film) Sara satt bredvid henne och Zayn satt lutad mot soffans andra kant. Vi lät Zayn välja film och det blev en skräckfilm, inte direkt min favorit typ av film men det skulle väl gå med tanke på att Elaine satt så nära. Sara däremot såg chokad ut och hon sa något till Elaine på svenska, det ända jag fattade va mitt eget och Zayns namn.

Saras perspektiv:

Zayn hade valt en skräck film, vilket som va det värsta jag visste.

- Jag kommer aldrig klara detta. sa jag och såg på Elaine.

-  Klart du kommer, det är ju bara en film. svarade hon och försökte låta övertygande. Men jag visste att hon också avskydde skräck filmer.

- Det säger du bara för att du har Niall. svarade jag och nickade mot hans håll.

- Men sätt dig närmre Zayn då?

Jag brydde mig inte ens om att svara, hon visste ju att jag hade Jimmy. Men visstdet kunde kanske vara betryggande att sitta nära Zayn under de läskigaste delarna. Filmen startade och det läskiga började nästan på en gång. Jag märkte hur jag flyttade närmre och närmre Zayn, tillslut satt jag nästan lika nära honom som Elaine och Niall. Han la en arm runt mina axlar och viskade i mitt öra,

- Don’t worry Sara I protect you.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sorry att Harry delen blev så konstig, men den va as svår att skriva...

Kommentera bra nu så ska jag gör allt jag kan för att få upp ett nytt kapitel snart, jag vet att ni kan. Överraska mig??

KRAM <3

Glömm inte gilla på facebook: https://www.facebook.com/DirectionDream